blondinbrella

Senaste inläggen

Av Brella Islandshäst - 6 februari 2012 11:00

Det finns så många vackra människor. Mellanmatte har viskat i mitt öra om två av dem.


A-M & A, dessa tvåbenta som var och hälsade på oss häromdagen. Det var för kallt för att åka bort till mig men de tänkte nog på mig. Det är jag tämligen förvissad om.


Att de dessutom har ridit islandshäst är ju inte till deras nackdel. Det visar på gott omdöme och bra smak, enligt mitt tycke.


Mellanmatte viskar så fina ord. Jag förstår att dessa två vänliga själar betyder oerhört mycket för henne. Dessa vackra människor. Kanske blir mellanmatte stark en dag tack vare bland annat dessa människor. Och kan följa med mig på äventyr. Jag väntar och längtar. För vi passar tillsammans vi två. Min högsta önskan är att hon ska bli återställd.


Ge dig aldrig, res dig nu - vår egen ängel, det är du!


Brella


Av Brella Islandshäst - 1 februari 2012 12:15

Fölungen kämpar, men igenom kan den inte komma

isen förhindrar detta

mjukt lockar vi fölungen till oss, du får inte somna

men isen vill inte lätta.


Magisk är hon denna, vita, vackra, lilla

från allt ont hon skyddar oss

men nu tittar hon på oss så stilla

vi kämpar men hon kommer inte loss.


Vi ser henne ännu en gång sjunka, denna, vackra, vita, lilla

vi ser gnistor i ett enda ljus

tiden stannar, den tycks stå alldeles stilla

vårt hopp har slutligen smulats till grus.


Brella

Av Brella Islandshäst - 1 februari 2012 00:15

Jag är Brella. Jag heter Brella och Brella, det är jag det!


Brella Månfare. Brella Notte. Brella den Fagra. Brella den Vilda. Brella den Eldiga. Brellis och Brellzor.


Kärt barn har många namn sägs det. Jag har många namn.....betraktar mina ägare mig som ett barn? Knappast. Jag är en häst, nej förlåt, en islandshäst. Det är en väsentlig skillnad nämligen.


Jag har inte så där långa rangliga ben. Jag har relativt robusta, och håriga, ben. Jag har just nu även skägg under hakan. Och har även anlagt en fantastisk vinterpäls. Jag fryser aldrig. De där andra hästarna som jag står tillsammans med, närmare bestämt de långbenta, darrar av köld ibland. Det gör inte jag. Jag förstår inte varför de andra anlägger en så klen päls inför vintern. Det är inte förnuftigt.


Jag har fem gångarter. Min långbenta vänner har tre. Jag har mycket päls, de har mager päls. Jag har kraftiga ben, de har magra ben. Jag har ett sjuhelsikes humör, de har fåfänga. Jag är orädd, de är rädda för allt och inget.


En islandshäst har mycket mer av allt -  det märks när det är 20 gr kallt!


Brella

Av Brella Islandshäst - 31 januari 2012 18:30

Jag uppskattar verkligen detta väder. Jag arbetar utan att bli för varm. Jag behöver inte längre önska mig en pälskostym med dragkedja.


Det är gnistrande vitt ute. Det knarrar skönt under hovarna och det kommer rök  ur munnen. Jag upplever för närvarande de absolut skönaste dagarna denna vinter. Låt det vara. Låt kylan stanna.


Jag befinner mig i skogen. Här är det lugnt och tyst. Snötyngda grenar. Jag lyssnar uppmärksamt. Javisst, se där. Två rådjur hoppar iväg i snön. Tyckte väl att jag hörde något.


Tacka vet jag snö och kyla, låt den frusne kroppen skyla!


Brella

Av Brella Islandshäst - 31 januari 2012 00:30

Nej, jag talar inte om min hjärna. Jo, jag vet att jag är smart men för tillfället talar jag om min hovar. Husse har varit här och skruvat fast nya fina broddar som är skarpt sylvassa. Jag skulle kunna klättra upp för en lodrät vägg, hehe.


Nu får jag med andra ord ett oerhört bra fäse och kan springa ännu fortare. Matte och jag brukar dra på uppför backarna. Tja, håll i er, det går fort. Och jag har kondition. Jag är stark. Jag är ihärdig. Jag är......Brella.



Signalen kommer, det är start - springer med en väldig fart!



Brella



Av Brella Islandshäst - 30 januari 2012 09:51

Fick höra detta på en ridlektion. Läraren sa följande till matte;

-"fördelen med Brella, är att hon kan det här.  Det gäller bara att ge rätt signaler". Jag är fantastiskt duktig på att lyssna på signaler från ryttaren och att följa dessa. Detta visste jag förstås redan och innerst inne, visste givetvis min matte detta också.


Min ägare är faktiskt ganska duktig, som har fått mig att gå så här lugnt. Jag som trippade fram och alltid ville ha fart. Hon fick hålla in mig, bromsa, jobba. Ideligen. Nu går jag lugnt på långa tyglar. Matte nuddar nästan inte min mun under ritt heller och det är ju lite överdrivet. Lite försiktig är hon nog. Det fick hon höra av läraren.


Kommer ni ihåg inkräktaren - nykomlingen? Nu har de flyttat den där hemska hästen till hagen bredvid min. Han far runt där som om han vore tokig. Är vi vid ingången till vår hage springer han så nära oss som möjligt och hänger där. Går vi till vår matstation, står han längst upp i sin hage för att få möjlighet att vistas så nära oss som möjligt. Fast där har han ingen mat eftersom den är på andra sidan hans hage. Så där står han med kurrande mage. Jag brukar vända rumpan till och ignorera honom. Jag står ofta uppe på min berghäll, så långt ifrån tråkiga "grannar" som jag någonsin kan komma.


Han gnäggar med en stämma hög och gäll - men jag står stadigt på min häll!


Brella





Av Brella Islandshäst - 12 januari 2012 12:00

Tänka sig att de kan vara så charmiga de där små bollarna till hundar som jag ibland, sent på kvällarna, möter på vägen.


En liten vit sak kom springande mot mig häromkvällen. Han ville komma fram och hälsa på mig och ägarna frågade min matte om det gick för sig. Åjo, det tyckte hon nog, varvid hunden kom fram och nosade på mig. Och jag på den. Haha, vad det kittlade. Den lilla söta hundens små pälshår vidrörde mig och jag tänkte frusta till men kom på att han i en sådan situation av skulle ha blivit skräckslagen. Jag höll andan istället.


Men jag blev så förjust i den lille och började att klia honom på ryggen med små nafsande tag och han stod alldeles stilla. Han ville inte vika från min sida och höll mig under uppsikt när vi gick vidare, tills vi skildes åt.


Varför kan inte matte skaffa en hund? Nej, hon envisas med de där högljudda och fjäderburna tingen istället. Tänk, en hund som kan springa med mig i skogen, som jag kan leka med. Som jag kan motionera tillsammans med.


Ett roligt möte en liten stund, så uppstod en vänskap med denna hund.


Brella

Av Brella Islandshäst - 10 januari 2012 18:00

Javisst, jag doftar väldigt gott.


Men nu är det inte mig jag främst tänker på, utan detta gäller grannen. Inte själva tvåbeningen, han luktar som alla andra. Det jag tänker på är hans kakor. Varje vecka kommer det en slinga genom luften, som liksom letar sig fram till mig. En slinga som doftar oerhört gott. Det pockar och lockar från kakorna i grannens ugn. Närmare bestämt de fantastiska rullrån som denne herre bakar, mästerbagaren. Och han bor bredvid min paddock. Hur lämpligt är det?


Men jag återgår till mitt hö och se där. Det fanns en liten klöver bland de torkade växterna. Nästan lika gott som rullrån.


Mellan min fina tänder - grässtrån silas ett i sänder!



Brella

Presentation


Hej! Det är jag som är Brella! (kallas även Brellzor) Och här bloggar jag om mitt liv och min familj:)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Omröstning

Islandshästen kallas även:
 Vikingarnas häst
 Vulkanernas häst
 Andarnas häst
 Gudarnas häst
 Frimurarnas häst
 Isfolkets häst

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2012
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards