Fick höra detta på en ridlektion. Läraren sa följande till matte;

-"fördelen med Brella, är att hon kan det här.  Det gäller bara att ge rätt signaler". Jag är fantastiskt duktig på att lyssna på signaler från ryttaren och att följa dessa. Detta visste jag förstås redan och innerst inne, visste givetvis min matte detta också.

Min ägare är faktiskt ganska duktig, som har fått mig att gå så här lugnt. Jag som trippade fram och alltid ville ha fart. Hon fick hålla in mig, bromsa, jobba. Ideligen. Nu går jag lugnt på långa tyglar. Matte nuddar nästan inte min mun under ritt heller och det är ju lite överdrivet. Lite försiktig är hon nog. Det fick hon höra av läraren.

Kommer ni ihåg inkräktaren - nykomlingen? Nu har de flyttat den där hemska hästen till hagen bredvid min. Han far runt där som om han vore tokig. Är vi vid ingången till vår hage springer han så nära oss som möjligt och hänger där. Går vi till vår matstation, står han längst upp i sin hage för att få möjlighet att vistas så nära oss som möjligt. Fast där har han ingen mat eftersom den är på andra sidan hans hage. Så där står han med kurrande mage. Jag brukar vända rumpan till och ignorera honom. Jag står ofta uppe på min berghäll, så långt ifrån tråkiga "grannar" som jag någonsin kan komma.

Han gnäggar med en stämma hög och gäll - men jag står stadigt på min häll!

Brella