Vilken härlig kvällstur det blev igår! Över förväntan faktiskt. Jag vet att matte hade planerat en lång skrittur på ca 2 h, men eftersom stallägaren skulle rida ut på en av sina hästar, gjorde de sällskap. Den hästen skulle gå i tempo den dagen. Vilket innebar att även jag fick göra det. Vilken lycka! Jag hade kunnat ha ännu mer tempo, men vi måste visa hänsyn till varandra varför jag fick nöja mig med det tempo som tilläts.

Nu håller matte på att svälta mig igen. Nu får jag en liten tuss hö på natten och en massa halm av mycket fin kvalitet. Problemet är att jag definitivt inte gillar halm och detta oavsett kvalitet. Jag nagelfar boxen för att hitta det minsta höstrå. Jag lämnar inte en enda rest, men halmen, den äter jag endast när magen knorrar något alltdeles fruktansvärt.

Matte anser att jag blivit lite kraftigare över magen. Jag anser att jag har muskler och försöker visa henne det, men hon begriper sig inte på sådant där. Hon skrattar bara åt mig och säger att jag får nöja mig med att gå på fri tillgång hela dagarna. Jag vill ju äta hela tiden, även de flesta timmar nattetid.

Av höet lämnar jag ingen rest,  men halmen smakar riktig pest!

Brella