Kraftfoder i allmänhet och havre i synnerhet? Ibland måste vi utfodras med havre och ibland inte. Det handlar om olika ryttare - men samma hästar. Hur kan dessa tvåbenta varelser ha så olika uppfattningar om en och samma häst. Det handlar snarare om ryttarens förväntningar på hästen, hur effekten av havre upplevs, enligt en hästtidning.

Jag får nästan aldrig havre, jag får det som godis ibland. Men ytterst sällan. Det är synd tycker jag för jag älskar verkligen havre - gnäggelignägg! Men mellanmatte hörde talas om  att det är  ryttaren som styr  hästarna mer än vad de någonsin kan ana. Att havren genom ryttaren kan ha denna så kallade placeboeffekt. Men hon är ändå rädd att jag ska bli ännu piggare. För pigg - det är jag redan. Jag kan springa varv på varv i paddocken och även om de ignorerar mig och tror att jag så småningom ska bli uttråkad och stanna, så fortsätter jag att springa i en evighet. Jag älskar att springa och fort får det gärna gå. Ja, det är ju där hästkrafter kommer ifrån... eller?

När andra hästar vill stå still, springer jag oftast lite till!

Brella