Det bor massor av skogstroll på vår ö. Jag vet det eftersom jag vistades i skogen med Stormatte igår kväll.

Två timmar vistades vi i totalt mörker, bland nedfallna träd, raviner och gamla kalkbrott. Det blåste ganska mycket varför träden rörde oroväckande på sig och gav ifrån sig klagande ljud. Det prasslade i de torra löven och knakade i grenarna som jag trampade på. Plötsligt fick jag och matte i mörkret syn på 5 par glimmande ögon i en skogsglänta. Jag stannade avvaktande men matte sa åt mig att gå vidare. Rumpnissar och skogsdvärgar.

Lite längre bort kom vi fram till en äng där frosten tidigare hade legat som ett vitt pudertäcke. I gräset syntes små ljuspunkter som blänkte till, flertalet ögon men ingen kropp. Ögonen lyste i mörkret, uppmärksamt, varnande? Rumpnissar och skogsdvärgar.

Det är oerhört spännande att vara ute med matte på skogspromenad. Hon verkar inte ett dugg ängslig, trots att hon, även igår, inte hittade hem. Men jag hör hennes lugna röst där uppe på min rygg. Hon är mystisk, lugn, tystlåten och hennes ögon glittrar. Hon är säkert ett mellanting mellan rumpnisse och skogsdvärg!   

Jag är matte alltid trogen, lotsar henne fram ur skogen!

Brella