Direktlänk till inlägg 27 oktober 2011
Många, men inte alla, känner väl till att Alnön är en vulkanö och att själva kratern ligger ute i fjärden. Smakar man på vattnet från egen borrad brunn, smakar det faktiskt en aning, en liten antydan, till svavel. Helt godtagbart och inget som stör den i övrigt angenäma smaken från vårt underbara vatten.
I vart fall finns det säkert rester och lämningar och resultat från forntiden, som har uppstått genom en kemisk reaktion när gaser, lavaströmmar och askmoln, gjorde sin entré. Det var då öns skogsväsen uppstod. Dessa väsen som lever på något okänt ställe på denna ö och som, om kvällar och nätter, gör oss sällskap. Utan att vi vet om det. Jag ser deras ögon. Jag känner deras andhämtning. Jag känner deras närvaro. Husse och Lillmatte låtsas som ingenting. Jag tror att de är mörkrädda ibland men de kan ju inte visa det. Stormatte däremot hon är helt annorlunda. Hon kan sitta helt avslappnad i mörkret på min rygg och prata med mig om allt mellan himmel och jord. Men för det mesta är hon alldeles tyst.
Vi vandrar fram mellan höga ormbunkar längs ravinen vid Nacka. Ormbunkarna når mig upp till manken - de är extremt höga. Det är ett av staten skyddat område på grund av den unika floran och djurlivet som har sin boplats där. Jag trivs där bland växtligheten, den mjuka jorden på stigen, de nedfallna träden, den branta ravinen ner mot bäcken som porlar så lugnt där året om - bäckens vatten rinner även under vintern när snön ligger som ett skyddande lager över ishinnan som bildats där. Matte säger att jag ska kliva försiktigt där på stigen och att vi inte får springa för att inte störa. Vem då kan man undra? Jag tror att matte har sina förfäder där. Hon kanske är ett resultat i rakt nedåtstigande led, efter något som uppstått på grund av en kemisk reaktion för mycket, mycket, länge sedan....
När mattes ögon i mörkret glittrar, av spänning det i magen kittlar!
Brella
Förbaskade hovröta. På grund av att den förbaskade hovrötan har fått fäste i mina hovar har framhovarna reducerats avsevärt. Men nu har matte bestämt att, om samma väder föreligger till våren, ska jag få stå inne på nätterna. Torrt. Samt, hon k...
Hon blev gammal min meyer-vän Lulu, hela 33 år. Hon somnade in i husses trygga famn, lugnt och stilla. Grå, grön och lite luggsliten min lilla vän som jag nosade på åldrad, tufsig och mycket liten temperamentsfull, vänlig, saknar dig ...
Hej alla hästvänner där ute! Jag har ju funderat lite på vilka som läser min blogg och jag har en liten fråga. :) Är det någon av er som tävlar / har tävlat? Lillmatte ska ju tävla med mig nästa helg så jag skulle vilja ha lite tips om ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 |
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|